Previous Page  234 / 628 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 234 / 628 Next Page
Page Background

ATR

retroagere.

u-1....c

:~

..ir,

..>.¡:

..

$a~

MUY DE ATRÁS,

vale mucho tiempo,

ó

muchos años antes.

Multis retro

temporibus

$

j-?_):>

0l.A;

J.:,.

VOLVER ATRÁS

R etrocedere,

~;tror­

sum redere.

<..)\

é""'.J'

$

..i_,l1?,

..i_,~

..

$

'l.J'J

VOLVERSE ATRÁS

ll'fET.

desdecirse, fal–

tar á lo prometido, no cumplir la

palabra dada.

D ictis non

st~:e.

1v=-–

$

1S.~ \~?.

NI PUEDE IR ADELANTE'-, NI ATRÁS.

Nec progredi potest

,

nec regredi.

C'?'v?.

)f

J

¡¡.,o\v-'

l)\

~ .J'~

){

'

$

a\.J'J

u ll

~

.··

ATRASAR

EL

RELOX.

Horolo–

gium morari: solitam horologii ver-

sationem retardare.

~J-?.

·

~J

$

ii..d...

w.l\

ATRASAR

dilatar , detener la execucion

de algun negocio ,

ú

otra cosa.

Mo–

ram interponere in negotiorum ex–

peditione: alicui rei moram ajferre.

ü_;_c

$

~.J-?. ~J

$

)..L?.

;..1

$ii.s--W\ü~

ATRASARSE

quedarse atrás.

D eti-

nere

$

&,)-\\

J

~

;aD

ATRASARSE EN EL ESTUDIO.

Ab stitdiis

desciscere : oblivisci quod didicit.

$~l.A j,Ll\~ ~Ls......)

ATRASADO DE MEDIOS '

se cilce del 'que

está pobre ,

y

especialmente del

que antes los tuvo.

Egestate labo-

rans

$

\.r.:D

0'ls'\

J

~ ~;\

0L:::.

AT·RASADO

EN

LOS ESTUDIOS.

Qui pa–

rum prrfecit in studiis

,

vel qzti in

studiis progressum non jecit.

~\

$

~ ~

_,,

~ ~

L.,.

~j.l\

ATRAVESAR

poner algun madero,

ú

otra cosa en una calle , en un ar–

royo , &c. de suerte , que pase de

un a parte á otra.

Lignum in trans-

IOM .

I.

ATR

1

77

~

ve;;u;;;er;;

~;/ji"· ~S}f f:°~

.ATRAYESAR

pasar

de

parte á parte el

cuerpo ,

ó

algun miembro con es–

pada , saeta , bala , &c.

Aliquem

gladio, sagitta, &c. trajicere, trans–

verberare, tranifodere

$

~~

_,1~4 ~\ ~ ~

j....iW

$

~.:..G

l)I

~G

:..,.

~)4

ATRA;ESAR EL R1C:.

Fluvi;,m trajice–

re, tranifretare

$

11

~\~~

ATRAVESARON EL RIO EN UNAS BAR–

CAS.

Tranifretarunt jiuvium sca-

phis

$

':-',J'lJ.-iil4

~;.)\ ~V:-C

ATRAVESAR EL RIO Á NADO.

F!umen

tranare, transnare, ve! transnata-

re

$

~Lw ~\~.,.-:-e

ATRAYESAR EL

RJO

POR EL VADO.

Ffzt–

-

men vadare

,

ve! vado transire am-

nem

$

~\ u:&~ u:&~

ATRAYESAR

pasar ,

ó

correr el río por

medio de la ciudad.

Flumen ur!mn

interjiztere.

u-;

~\ ~v"?--?.

LS,r.-

..

$

~~\·L~

ESTE RIO ATRAVIESA POR MEDIO DE

LOS MONTES.

H ocftumen montes inter–

ftuit,inter mediztin montiztmpertran-

sit.

$

J~I L~ ~

':!.rN.

~\

L\p

ATRAVESAR POR MEDIO DE LOS ENE–

MIGOS.

Transversam hostiztm aciem

pemtrare, trcyicere.

J

J-?.J-?.

J-=....i

..

$'\._,..,,)f\L~

NO ATRAVESAR LOS UMBRALES'

es no

entrar en alguna casa , como :

ja~

más tengo de

ATRAVESAR

los um–

brales de tu casa.

Nzmquam in

fi...

mine domzts tu.e pedem ponam.

l.,.

~.il

L.,.

~\

.}k\

~M.-? ~

lf'Jlli

..

$~1~ ~

ATRAVESOSELE UNA ESPINA EN EL

GAZNATE.

Spina illi in

fa

s

hte-

sit

$

~ ~ CMv~I

d

1

ATRAVESARSE DE POR MEDIO

interpo–

nerse, interesarse entre algunos.

In–

tercedere

,

intervenire

,

interponen~

se ínter aliquos

$

~

L_,.A?, L_,;;

ATRAVESARSE

MET.interrumpir la con·

~

ver.